Vårterminen har inte ens börjat och jag oroar mig redan vad jag ska göra i sommar och höst. Får panik över det för har ju ingen aning, eller lite funderingar har jag såklart men inte så mycket mer än det. Ska jag tillbaka till USA ett år till så är väl sommarplanerna ganska klara, jobba och spela med Mora kanske eftersom det är närmaste laget här (hatar ibland att bo på landet)... Men annars känns 3 månader i dalen inte överdrivet kul, man tröttnar rätt fort. Annars ska jag sluta mitt äventyr i New York och börja plugga i Sverige. Älskar att vara i USA men känner att det inte ger mig så mycket fotbollsmässigt och inte i plugget heller då jag inte vet om jag vill jobba med det jag pluggar (forensic science). Självklart är det kul att få spela mycket matcher, göra många mål och vara en ganska viktig spelare, men vill liksom känna att jag utvecklas hela tiden också och det gör jag säkert, men inte så mycket som jag vill.

Sen är det ju det där med vad man vill jobba med, universums svåraste fråga typ. Kanske vill jag bli forensiker som jag läser nu (typ kriminalare, kolla fingerprints och sånt) eller så ska jag bli civilingenjör vilket jag funderat på längst, men vad för ingenjör? Väg- och vattenbyggnad har jag funderat på men annars kemi, teknisk design eller något annat. Annars kanske man bara ska bli högskoleingenjör? Kortare utbildning men typ samma jobb. Blir tokig på detta! Men vad vill jag jobba med då, vill jag jobba med byggnader som tex projektledare eller planerare? Egentligen är jag ju rätt nördig, smart och osocial så kanske kemiingenjör eller forensiker skulle passat mig bättre och bara sitta på lab hela dagarna, men vill jag det? Så jäkla svårt det här. Men problemet (måste sluta se problem, haha, men ibland är det bra jobbigt att man har så många valmöjligheter) är väl om jag ska plugga, vart ska jag plugga, vad ska jag göra i sommar och vilket lag ska jag spela med?

Har såklart idéer om allt, men än så länge är det bara idéer. Göteborg har jag funderat på bra länge, men det är ju mest för väg- och vattenutbildningen finns där som jag också funderat på länge. Annars har jag ingen aning, Stockholm kanske? Tråkigt bara att det är så svårt med bostad där, men skönt att det är relativt nära hem och rätt många fotbollslag. Men vad ska jag göra i sommar i så fall? Ska jag åka ner så fort som möjligt och försöka få jobb där och börja spela fotboll med ett bra lag, vilket vore kul om man nu visste att man får jobb, eller ska jag jobba här i Älvdalen (har ju garanterat jobb på plantsättning tror jag, vilket är skönt) och spela med ett lite sämre lag, typ Mora. Kvarnsveden är ju säkert ett alternativ också, men jobbar jag i Älvdalen så orkar jag inte pendla. Inga sköna minnen av det från förra året. Ska jag till Göteborg så är det ett lag jag funderat på att kontakta som heter Hovås/Billdal och spelar i damettan i år, samma som Kvarnsveden, annars finns det inte så många mer lag förutom Allsvenskan då och gå ner mer än en division vill jag inte göra direkt. Frågan är väl bara om dom vill ha mig i laget (lite krångligt att komma in mitt i säsongen liksom) och om man har någon chans att spela. Men ska i alla fall kontakta dem och se vad de säger, så slipper man fundera på det mer. Annars vet jag inte riktigt vart jag ska flytta, för vill ju ha en bra utbildning och samtidigt hitta ett bra lag att spela i. I Stockholm finns det ju som sagt lite fler lag att välja på...

Annars finns det ju en annan idé som jag inte tänkt på jättemycket och det är ju om jag ska tillbaks till USA och bara stanna höstterminen (vill ju egentligen vinna nationals och höstterminen är ju jävligt kul med två matcher i veckan även om det är ganska jobbigt också eftersom man typ är skadad hela tiden) och sen åka tillbaks till Sverige och börja med ett nytt lag inför säsongen 2014 liksom. Lättare att hitta lag då eftersom alla letar nya spelare och vårterminen på college är ju liksom inte så mycket fotboll direkt, inte om man jämför med hemma i alla fall. Men då måste jag ju få jobb och sånt till våren, eftersom ingen utbildning jag vill gå börjar då, vilket inte är någon garanti. Och har aldrig riktigt varit bra på det där med jobbsökande. Det jobbiga är ju att jag säkert måste bestämma mig snart om jag ska tillbaks i höst, för tränaren behöver ju veta. Och tänk om jag ångrar mig sen då?? Vem vet hur jag känner om fyra månader.

Som ni märker så ha jag typ tusen frågor och jag ska alltid hålla på att fundera och tänka så jävla mycket, vilket jag hatar med mig själv men som ibland kan vara en bra egenskap, i alla fall i skolan. Kanske ska bli någon nörd på ett lab och hålla på att analysera och sånt, är ju trots allt rätt bra på det, haha. Nej men seriöst, grejen är den att jag får sån jäkla ångest när jag inte vet vad jag ska göra, vill liksom ha mitt liv planerat och jag suger på att ta allt som det kommer. Behöver nog börja gå i terapi och prata med någon, för det här är fan inte normalt, eller är det? Åker jag tillbaks till USA så gör jag väl det ganska lätt för mig, men bara för att det är lätt är det ju inte säkert att det är vad jag vill. Ibland önskar jag bara att någon visste vad jag ville och kunde bestämma allt åt mig, när man är så jävla velig och inte vet någonting själv. Man har ju ingen aning vad som är bäst i framtiden liksom och om man kommer ångra sig då, men hur fan ska man veta det? Men hellre ångra något man har gjort än ångra något man inte gjorde.

Jävligt långt inlägg men egentligen skrev jag mest det här för min egen skull, för behövde verkligen skriva av mig. Det är dom här tankarna som snurrar i mitt huvud när jag ligger vaken på morgonen och inte kan sova, eller ja egentligen tänker jag på det 24/7. Men när man inte har annat att tänka på blir det ju att man tänker på det extra mycket och ni kanske förstår att man får ångest om man tänker så här jävla mycket som mig. Så nu om ni frågar vad jag ska göra i sommar och höst så förstår ni kanske att jag inte har något bra svar, inte än i alla fall...

Nu är det en vecka tills jag åker tillbaka till USA, vilket ska bli kul, och då blir det nog lite mer normal uppdatering igen för er som väntat på det. Fram tills dess får ni nog stå ut. Nu ska jag gå upp ur sängen och fundera ännu lite till på det här, haha. Tack för mig så länge, hörs hej!